ÄNGLARNA I KARIS Poem by Tua Birgitta Forsström

Går med alltför
tunna skor i februari

på järnvägsstationen i Karis
av och an och röker

Tåg anländer och avgår
I morgon är alldeles det samma

Det snöar lätt och glittrande
Det snöar lätt på deras ögonfransar

De andas lätt som aluminium
De känner till de gudsförgätna platserna

De skrattar! Inget förfärar oss så
som när de skrattar

Inget förfärar oss så
som de gudsförgätna platserna

Och det som är rödkantat